källa: Lindesbergs kommun - Bergslagsrötter - Historiesajten Noraskogs arkiv m.fl.
OBS med reservation för felaktiga uppgifter då tidsangivelser mm. är andrahands fakta. Årtal i fetstil anger regenttider, text i fetstil avser Hammarbackens hembygdsområde
680-800-talet
I slutet av vendeltiden och under tidig vikingatid fanns en bosättning vid Råsvalen närmare bestämt vid Råsvalslund (kallades för Råsvars gård på 1500-talet) i nuvarande Guldsmedshyttan. Århundraden därefter var ännu stora delar av vår bygd folktomt så när som på jägare och fiskare som kom vandrade eller via vattendragen tog sig fram till de fiskrika sjöarna och viltrika skogsområdena. De flesta kom via sjön Råsvalen och följde sedan Arbogaåns forsar upp mot sjöarna i norr, Ljusnarn, Olovssjön, Björken, Norr och Sör-Hörken. Andra letade sig fram längs Hammarskogsån via Nyberget upp mot Rasbackstjärnen vid Kindla eller via Myggsjöarna och vidare ner mot Salbosjön.
1100-talet
Det är järnhanteringen som grundlagt förutsättningen för Lindesbergs stad. Spår finns av järnhantering i Lindesbergs närområde från 1100-talet e Kr. Ungefär vid samma tid började man bygga enkla masugnar. Innan Bergslagen fick järnhantering var området mycket glest befolkat.
Det var fria bönder och bergsmän som samsades om rätten att bedriva malmbrytning och att smälta ner den i hyttor. Begreppet Bergslag syftar på lagar som ger rätt att bedriva järnhantering.
1200-talet
En handelsplats fanns vid Lindesjön och på grusåsen en enkel träkyrka. Platsen fick namnet Lindesås
1300-talet
Vid en plats som senare kom att kallas Gudmundsäng, väster om Nyberget och Hammarbacken, har man påträffat en pilspets som har daterats till 1200-1300-talet.
En stenkyrka byggs i Lindesås (Lindesberg)
1354 Den äldsta handlingen om bygden skall vara kung Magnus Erikssons ordning och stadga för Noreberg, given den 24 februari 1354 vari det heter att Lindaberg och några andra bergslagsorter skulle ha samma lag och rätt som gamla Norbergs bergslag.
1389-1412 Margareta f.1353 d.1412 (dotter till Danmarks kung, Valdemar Atterdag)
1396-1439Erik av Pommern f. 1382 d.1459
1400-talet
1440-1448Kristoffer av Bayern f.1417 d.1448
1448-1470 Kung Karl Knutsson (Bonde) f.1408 d.1470 kung av Sverige 1448-1457, 1464-1465 och 1467-1470
Gruvbrytning vid Håkansboda koppargruvor och Silvergruvorna i Guldsmedshyttan
Stora riksvapnet
Det stora riksvapnet är alltid krönt och har i mitten en "hjärtsköld" med den regerande dynastins vapen, som är utbytbart. Riksvapnet har haft detta utseende ända sedan det skapades av kung Karl Knutsson Bonde på 1440-talet. Sedan 1818 visar hjärtskölden ätten Bernadottes vapen
1470-1497 Sten Sture den äldre f.~1440 d.1503, riksföreståndare över Sverige
1496 Gustav Eriksson Vasa föddes i Uppland
1500-talet
1497-1501 Johan II f.1455 d.1513
1501-1503 Sten Sture den äldre f.~1440 d.1503
1504-1511 Svante Nilsson Sture f.~1460 d.1511
1512-1512 Erik Trolle f.1493 d.1520
1513-1520 Sten Sture den yngre f.1493 d.1520
1520-1521 Kristian II f.1481 d.1559
Hammarbacksskogarnas äldsta träd, Finnakvarnstallen började sin levnad någon gång under 1500-talets början. Ett majestätiskt träd som år 2011 fortfarande är vid gott liv. Varken kungar, svedjefinnar, hemmansägare, skogsbolag eller stormar har lyckats fälla denna Skogens Kung!
1523-1560 Gustav Vasa f.1496 d.1560
Riksföreståndare 1521-23
1531 Klockupproret
1538 Ett flertal hyttor längs Hammarskogsåns vattenvägar fanns med i skattläggningen 1538 bl.a. Guldsmedshyttan, Södra Reboda, Danshyttan, Gränshyttan och Nybergets hytta.
1539 Skattelängd för Lindesås (Lindesberg)
Denna skattelängd som är den äldsta kända, innehåller att "dessa efterskrivna bor uppå Åsen vid kyrkan och skattar som här efter utvisas", (32 gårdar)
Namn | Osmund | Namn | Osmund |
Per Olsson | 120 | Klement Olsson | 60 |
Per Larsson | 120 | Olof Tomasson | 60 |
Joen Månsson | 80 | Per Skräddare | 120 |
Joen Värme | 120 | Lasse Bagge | 60 |
Lasse Skräddare | 240 | Per Skinnare | 88 |
Torpet | 120 | Karin Torsdotter | 60 |
Nils Målare | 80 | Lasse Toffelmakare | 80 |
Gudmund Skomakare | 120 | Per Rumbo | 120 |
Olof Månsson | 120 | Långe Mårten | 60 |
Per Nilsson | 60 | Prytse gården | 120 |
Lasse Nilsson i loftstugan | 120 | Jöns Pungemakare | 60 |
Karin, Per Jönsson änka | 30 | Sigge Ersson | 80 |
Måns Bläsås | 120 | Erik Andersson | 120 |
Gillberga-Måns | 60 | Måns Krismansson | 60 |
Hustru Brita, Stefans änka | 60 | Mattes Albrektsson | 60 |
Godval Hansson | 120 | Hustru Ingrid, Sigfrids änka | 80 |
Summa osmund |
|
| 2978 |
Att förklara begreppet osmund är inte så enkelt, Läs mer här
1545 Qvarnbacka hammare anläggs i Borsån före Vedevågssjön. Under de 15 år, som följde närmast uppfördes och skattlades i den hithörande Lindebergslagen nästa lika många särskilda "skatthammarsmedjor" i följande ordning och med nedanstående årliga skattebelopp i stångjärn:
Hammarsmedja | Plats | skepp | lispund |
Gamle hammaren eller Prästhammaren | Ramshyttan | 4 | 16 |
Övre hammare | Ramshyttan | 4 | 16 |
Rista eller Kifnäbbs hammare | Ramshyttan | 3 | 4 |
Grinde hammaren | Ramshyttan | 3 | 4 |
Glie, Ramsbergs hammare | Ramshyttan | 1 | 12 |
Vedevågs hammare | Vedevåg | 4 | 16 |
Dalkarlshytte hammare | Dalkarlshyttan | 7 | 4 |
Björka hammare | Björka | 7 | 4 |
Lindshytte eller Hidens hammare | Hidingen | 4 | 0 |
Gusselhytte hammare | Gusselhyttan | 4 | 4 |
Gusselby hammare | Gusselby | 1 | 12 |
Qvavsjö hammare eller Andershammar | Hammarn | 4 | 4 |
Bergs hammare | Bergshyttan | 1 | 12 |
Gräns hammare (Hammarbacken) | Gränshyttan | 2 | 0 |
Bors hammare | Bor | 3 | 0 |
Summa |
| 57 | 8 |
(stångjärnsmått före 1665, 1 lispund = 8,08 kg, 1 skepp = 20 lispund)
1547 Detta år kom en tysk vid namn Ambrus Markusson Keijser till ödemarken runt nuvarande Ramsberg som då lydde under Fellingsbro socken. Ambrus hade även en landsman med sig vars namn var Seppenfelt eller Zeppenfelt. Dessa tyskar anlade först en masugn sedan en hammare där nu Ramshyttan (Ramsberg) ligger. källa
1549 Lindesås skattskyldiga enligt skattelängden detta år
Peder Olsson | Tidika Olsson | Jöns Värmes | Jon Värmes |
Jon Månsson | Nils Målare | Lasse Pedersson | Sven Skräddare |
Hans Larsson | Sven Pedersson | Peder Nilsson i Björka | Jon Snages |
Lasse Nilsson | Fru Birgitta ? | Hans Olsson | Peder Nilsson |
Olof Tomesson | Lasse Västgöte | Nils Henningsson | Nils Östgöte |
Kolar Matse | Jon Larsson | Nils Skräddare | Peder Skräddare |
Olof Brun | Gillberga Måns | Måns Matsson | Börje Skomakare |
Rumbogården | Lasse Domare | Prysse Peder | Cecilia i Hällagården |
Jöns Halvarsson | Jöns Värme | Erik Andersson | Måns Krismansson |
Olof Skomakare | Sven Helsing | Nils Ångerman | Peder Nilsson i Björka |
1551 Guldsmedshyttans kronohytta anläggs
I Lindesås kyrkby (Lindesberg) fanns 40 gårdar. Handelmännen kom från Arboga
1560 Gustav Vasa dör. Hans valspråk var: All makt är av Gud
1560-1568 Erik XIV f.1533 d.1577
1571 Sverige har ca 750.000 invånare. Älvsborgs lösen. Svenskarna får betala för att få tillbaka Älvsborgs fästning
1568-1592 Johan III f.1537 d.1592
1589 Ramsbergs socken bildas genom en utbrytning ur Linde och Fellingsbro socknar.
1592-1599 Sigismund f.1566 d.1632
1596-1597 Svår missväxt drabbar Sverige med svält som följd
1599-1611 Karl IX f.1550 d.1611
1600-talet
1611-1632 Gustav II Adolf f.1594 d.1632
Lindesås (Lindesberg) har nu ca 200 innevånare
1603 Pesten härjar i Sverige
1617 Gustav II Adolf besöker Bergslagen
1618Trettioåriga kriget 1618 - 1648
30-åriga kriget blev vändpunkten för Bergslagen och Lindesås. Krigsmaskinen behövde stora mängder järn till vapensmedjorna.
1624 utdrag ur jordeboken, kronohemmans brukare:
Danshyttan 4 hemman | Gränshyttan 4 hemman | Nyberget 4 hemman |
Jöns Eriksson | Bengt Persson | Erik Larsson |
Ivar Månsson | Gottskalk Eriksson | Lars Hindersson |
Lars Mårtensson | Per Fremundsson | Jöns Bengtsson |
Sven Matsson | Bengt Olsson | Hans Hindersson |
1632 -1654Kristina Vasa f.1626 d. 1689
1638 Förbud mot svedjebruk
1642 Byn Järle i Linde socken fick stadsrättigheter som aldrig förverkligades.
1643 Kristinas förmyndarregering utfärdar stadsrättigheter för Nora och Lindesberg.
1644 En stor brand ödelägger 60 gårdar i Lindesberg
1647 Tre gästgivare utses i Lindesberg Två av dem var rådmän och en av dessa dessutom postmästare. Samma år överläts all ölbrygd och brännvinstillverkning för avsalu till fem brännvinsbrännare och åtta krögare. Som mest fanns det 17 krogar år 1808.
1654-1660Karl X Gustav f.1622 d.1660
1658 Kyrkan i Lindesberg byggs ut. Karl X Gustavs andra danska krig startar i augusti.
Carlstens fästning i Marstrand börjar byggas på order av Karl X Gustav.
1660-1697Karl XI f.1655 d.1697
När Karl X dog blev sonen Karl XI kung vid fyra års ålder. Landet leddes av en förmyndarregering med Magnus Gabriel De la Gardie som ledare. Vid 17 års ålder den 18 december 1672 tillträdde Karl XI regeringen. Läs mer om De la Gardies lyxliv och hur det sedan gick för honom. Varken före eller efter denna period då De la Gardie var landets ledare har klasskillnaden varit större. Runt om i Sverige var det brist på mat och vidskepelsen spädde på tron på djävulen och häxor, häxprocesser kom till stånd på flera platser i landet.
1661 Den svenska mekanikens fader Christopher Polhem, föds på Gotland
1669 23 kvinnor döms till döden för häxeri i Mora. Allmän kyrkobön mot trolldom införs.
1675 Borgerskapet i Arboga klagar till kungen och kräver att stadsrättigheterna för Lindesberg och Nora skall dras tillbaka.
Häxprocesserna kulminerade i Torsåker i Ångermanland. 65 kvinnor, 2 män och 4 pojkar halshöggs och brändes på bål. De hade dömts för utövande av trolldom och bortförande av barn till Blåkulla enligt gällande lag.
1676 Slaget vid Lund. Svenska och Danska härar drabbar samman om vem som skall regera över Skåne. Sverige segrar men förlusterna var enorma, hälften av de båda härarnas soldater dör, ca. 9000.
1677En änka i Lindesbergs stad beskylls för att ha "trollat på en borgare en ovanlig sjukdom som sällan plägar komma på manspersoner".
1678 Snapphanarna bekämpas av generalguvernören över Skåne, Johan Gyllenstierna. Örkeneds socken i nordvästra Skåne jämnas med marken. Dessa Snapphanar fick lida svårt för sitt uppror, straffet blev hängning eller halshuggning i många fall också grym tortyr som rådbråkning med avslutande stegling. Läs mer
1683 Ett nytt, stort torn reses på kyrkan i Lindesberg
1688 En brand ödelägger 23 gårdar i Lindesberg. Branden orsakade skador för 60 000 daler. Statsmakterna vägrar till en början borgarna att bygga upp staden på nytt, eftersom Arboga länge krävt att stadsrättigheterna skall dras in. Allt eftersom tiden går byggs dock staden upp på nytt.
Rådman Gudmund Bengtsson hade skickat två stycken karlar för att överlämna vräkningshandlingar till en Pelle Welamsson. Denne blev så desperat att han stack gården i brand och medelst ett svärd tog livet av sig. Hans lilla eldsvåda orsakade att en stor del av Linde brann ner däribland Gudmund Bengtssons gård à 3.000 daler plus lösöre 500 daler. Gudmund Bengtsson fick mycket kritik för att han inte överlämnat handlingarna på annat sätt.
Till borgarnas stora vrede utfärdades ett återuppbyggnadsförbud av staten. Detta medförde att Gudmund Bengtsson vid rådstugan den 27 augusti 1689 avsade sig sitt ämbete. Han hade köpt en gård i Nyberget. Gudmund Bengtsson bodde med hustrun Anna Ersdotter och dottern Catharina i Nyberget till sin död 1698 och han blev begravd inne i Linde kyrka den 29 september 1698.
1691 Mossegruvan eller Krampegruvan ligger på Gränshytte marken och brukas av Gränshytte- och Nybergsborna och drivs på 11 hela delar. Mossgruvan kan bara drivas när det är en torr sommar. Utdrag från Bergmästarberättelser 1691
1697-1718 Karl XII f.1682 d.1718
1700-talet
1700 Lindesberg beslutar uppsätta en påle med halsjärn. En yngling, som brutit en gren från ett äppelträd fick pröva anordningen under en hel dag.
1706 Bergsmannen Johan Matsson i Lindshyttan i Linde socken anklagas för trolldom.
1707 En skola med lärarbostad byggs i hörnet Kungsgatan-Skolgatan i Lindesberg. Den kom att användas fram till 1859.
1710 Den senaste stora pestepidemin hemsökte Sverige 1710 till 1713. Pesten kom med båt till Sverige från Livland och Finland. I Uppland och Södermanland härjade pesten från juli 1710 till februari 1711. Dödligheten var mycket hög. De fattiga drabbades alltid värst, eftersom de hade mindre möjlighet att hålla hygien, och vistades ofta i närhet av råttor och deras loppor. Pesten drabbade främst de större städerna. Det har uppskattats att nära en tredjedel av Stockholms, Göteborgs och Malmös invånare dog. Även högre samhällsklasser drabbades, och i synnerhet barnen led pestdöden, oavsett hur rika deras föräldrar var. Man hade uppfattningen att pesten spreds av hundar, svin och katter varför dessa avlivades i stor utsträckning. Kungafamiljen och ämbetsverken flydde till Falun och Sala i tron att svavelångor skulle minska risken för smitta.
Källa: wikipedia.org
Pesten hemsökte även Lindesberg, ditförd av "ett främmande kvinnfolk". Totalt dör 72 personer i staden och kringliggande byar. Dessa begravs på Herrhagen söder om Lindesjön.
1718 Karl XII stupar vid Fredriksstens fästning i Norge den 30 november
1719-1720 Ulrika Eleonora f.1688 d.1741. (Karl XII syster)
1719 Arbogaborna yrkar än en gång på att Lindesberg skall ödeläggas, men statsmakterna beslutar slutligen att staden skall bestå.
1720-1751 Fredrik I f.1676 d.1751
1725 Missväxt i stora delar av landet med svält som följd
1738Hyttan i Fornebohyttan i Linde socken läggs ned.
1740 Carl Michael Bellman föds i Stockholm
1742 Järnhäll från Nyberget
Vid en auktion av bergslagföremål fann Irene Anderson en järnhäll från Nyberget.
"Den liknade en gravhäll med bibelord, signatur och årtal, men storleken var bara 37x72 cm. I beskrivningen stod att den kom från Nyberget och att det var en vägghäll som skydd mot elden. Signaturen LHS kunde inte betyda annat än Lars Hansson, som 1742, årtalet på hällen, var bergsman i Nyberget, och som var min farmors morfars mormors far.
Bibeltexten lyder: FRUCHTA TIG INTET TY OM TU GÅHR UTI ELDEN SKAL TU INTET BRÄNA TIG TY JAG ÄR HERREN TIN GUD ESAIA 43.
Det kan nämnas att Lars Hanssons svåger, Olof Persson och dennes hustru Anna Ersdotter, mina fm mf ff föräldrar, fick en gravhäll, som nu är imnurad i väggen i Lindesbergs kyrka. De dog 1751, respektive 1752, men årtalet på den hällen, 1761, är troligen det år hällen göts."
Irene Andersson
1750 Sverige har 1 780 000 invånare
1751-1771 Adolf Fredrik f.1710 d.1771
1756 På grund av virkesbristen förordnar riksdagen att de förmögnare i Nora och Lindesberg skall bygga sina hus av sten eller korsvirke.
1761 I juli invigs ett rådhus i Lindesberg. Staden har 650 invånare. En bomullsfabrik startar i Lindesberg.
1764 Hyttan i Mårdshyttan i Linde socken läggs ned.
1768 Kronprins Gustaf (senare Gustaf den III) övernattar i Lindesberg under en rundresa i Bergslagen.
1769 En smittkoppsepidemi drabbar Lindesberg. Nya epidemier utbryter även 1779, 1787 och 1793.
1771-1792 Gustav III f.1746 d.1792
1771 Ett svårt nödår med hungersnöd över hela landet drabbar även Linde socken hårt med många dödsfall.
1783 Lindesberg får ett apotek och ett auktionsverk.
1785 Tjuven och förklädnadskonstnären Lars Larsson Molin "Lasse-Maja" föds i Ramsberg. Efter ett äventyrligt leverne döms han 1812 till livstids fästning. Han ger 1833 ut sin självbiografi på Karlstens fästning och benådas sex år senare. Han flyttar till släktingar i Arboga och dör där 1845.
1787 Norra hyttan i Fanthyttan läggs ned. (Linde socken)
1791 En genomgripande ombyggnad av kyrkan i Lindesberg blir klar efter sju års arbete.
I Ramsberg invigs detta år den nya sockenkyrkan.
1792-1809Gustav IV Adolf f.1778 d.1837
1797Hyttan i Torphyttan läggs ned. (Linde socken)
1800-talet
1800 Doktor Opphoff i Lindesberg börjar skyddsympa barn mot smittkoppor. Kopporna har grasserat sedan 1792 i Sverige och under året har 12 000 människor dött av sjukdomen.
1809-1818 Karl XIII f.1748 d.1818
1809 Protokollsekreteraren och bruksägaren vid Dalkarlshyttan i Lindesberg, Fredrik Cederborgh ger ut sin roman "Uno von Trasenberg". Kort därefter utges "Ottar Tralling, lefnadsmålning ur änkeprostinnan Skarps gömmor benäget meddelad".
Göta kanal börjar byggas. Här började John Ericsson och Nils Ericsson från Långban sina framgångsrika karriärer.
1812 Hammarbackens masugnen började byggas 1806 men blev klar för drift först 1812 efter att de stora bruksägarna fått besittningsrätt på bergmanshemmanet, Gränshyttan Nr 2 som var ägare till marken där hyttan skulle placeras, intill utloppet av Gränsjön. Anledningen till att masugnen byggdes var att hyttorna i Nyberget, Danshyttan var gamla, de lades ner 1809 resp. 1815. Gränshyttan raserades i vårfloden 1804.
Rockhammars bruk börjar köpa upp hemman i Gränshyttan och Nyberget.
1813 Storå hytta i Linde socken anläggs.
1816 Tobaksfabrik startas i Lindesberg.
1818-1844 Karl XIV Johan f.1763 d.1844
1826 Storgruvan i Nyberget börjar brytas. Andra brytningar har påbörjat och nedlagts i Nyberget sedan mitten av 1700-talet.
1828 Ett färgeri anläggs i Lindesberg.
1832 Göta kanal som påbörjades 1809 öppnas för trafik
1842 Riksdagen inför obligatorisk skolgång. Varje församling måste ha en folkskola
1844-1859 Oscar I f.1799 d.1859
1850 Kvarnmaskinstillverkning börjar i Lindesberg.
1856 Blombergska Bokhandeln öppnar i Lindesberg.
1858 byggdes kvarnen i Hammarbacken av dåvarande ägaren till Hammarbacken, överste Thure af Wirsén på Rockhammars Bruk. Den första mjölnaren var Johan Gråberg som kom till Hammarbacken 1848.
1859-1872 Karl XV f.1826 d.1872
1859 Ett nytt skolhus, Strandskolan, byggs mellan Kungsgatan och Lindesjön i Lindesberg. Skolbyggnaden är ett av få hus som klarar den stora branden
1860 En såg startas i Dalkarlshyttan, Lindesberg
1868 sålde Rockhammars bruk Hammarbacksdomänen till det nybildade Guldsmedshytte Aktiebolag, vars huvudintressenter var brukspatron H. T. Arpi på Guldsmedshyttan och Överste Thure af Wirsén på Rockhammar.
1867 Ett sjuk- och fattighus uppförs i kvarteret Bottnarna i Lindesberg.
1869 Lindesbergs Sparbank börjar sin verksamhet.
Totalt 27 gårdar i staden ödeläggs och två människor avlider vid en stor brand, som börjar under högmässan söndagen den 11 april. Bilden efter branden visar torget med nedbrända hus och kyrktorn.
Lindesberg har vid denna tid 1 240 invånare. Den första tidningen, "Tidning för Lindesbergs stad", börjar ges ut i januari men läggs ned i augusti.
1871 Järnvägen färdigställs mellan Frövi och Lindesberg.
1872-1907 Oscar II f.1829 d.1907
1872 Den återuppbyggda kyrkan invigs i Lindesberg
1874 Telegrafstation inrättas hos postmästaren i Lindesberg.
Hammarbackens masugn blåses ner och tackjärnstillverkningen koncentrerades till Guldsmedshyttan.
1877 Lindesbergs arbetareförening bildas.
1878 Lindesbergs nykterhetsförening bildas med starkt stöd från stadens metodister. Senare når Godtemplarrörelsen till Lindesberg och logen nr 33, David, bildas 1887.
1880 Telefon inrättas för allmän för allmänheten, men först 1895 kopplas Lindesberg in på riksnätet.
1881 Tryckeriföretaget Oriel Blomberg startar i Lindesberg. Efter ett drygt sekel läggs företaget ned 1992 efter en konkurs.
1882
1885 Linde Skyttegille (nuvarande Lindesbergs Skytteförening) bildas.
I mitten av 1880-talet byggdes den gamla sågen intill kvarnen i Hammarbacken. Detta sågverk var i full drift fram till 1926. Men även därefter nyttjades sågen till att såga grovt timmer vilket inte den nya sågen på Sågholmen klarade av. Under ett antal år, till slutet av 1930-talet tillverkade man takspån här vid den gamla sågen.
De två sista självägande bergslagsgårdarna i Nyberget och Gränshyttan inköptes 1882 av Rockhammars bruk. Den vita byggnaden var kvarnen som byggdes 1858.
1886 En ny fattiggård med plats för 60 personer byggs vid Lindshyttan.
1889 Lindesbergs Snickerifabrik, stadens första egentliga industri, startar.
1892 Bergslagsposten börjar ges ut
1895 Lindesbergs tingshus invigs. Byggnaden ritades av den kände arkitekten Theodor Dahl.
1896 Sveriges första elitbrandkår startar i Lindesberg
1897 Flögfors kraftverk i Storån (Arbogaån), klart för drift.
1898 Lindesbergs tennisklubb bildas och får en plats anvisad på Kyrkberget. Cykelfabriken Orion startar på en tomt vid järnvägsstationen. En ny fabrik byggs 1900 och en våning hyrs ut till Oriel Blombergs tryckeri.
1900-talet
1900 Kung Oscar II besöker Lindesberg och skriver bland annat sitt namn på en sten i Oscars-parken. Fotografen Alfred Michelson öppnar ateljé i hörnet av Smedjegatan-Kristinavägen. Svenska staten köper Klotens skogs- och jordbruksdomäner med två hyttor, tre sågar och järnvägen Kloten-Bånghammar från lord Cassel.
Sverige har nu 5 140 000 innevånare
1902 Lindesbergs stad skriver avtal med Dalkarlshyttans kraftstation om elektriska leveranser. Fem år senare köper staden istället Ringaby kvarn och bygger där ett eget elverk som står klart 1914. Lindesbergs föreläsarförening startar. En ny Sundsbro byggs, troligen den första helgjutna betongbron i Sverige. En sulfatcellulosafabrik byggs vid Frövifors Bruk
1905 IFK Lindesberg grundas. Guldsmedshytte Bruk investerar ibland annat i en ny masugn.
1906 Vattenledningsnätet klart i Lindesberg. Linde Folkbibliotek börjar sin verksamhet. Grunden utgörs av det tidigare sockenbiblioteket, som 1859 startades av staden och bergsförsamlingen. Guldsmedshytte kraftverks byggs.
1907-1950 Gustav V f.1858 d.1950
1907 En industri-, slöjd-, lantbruks- och trädgårdsutställning hålls i Lindesberg. Till utställningen kommer ungefär 13 000 besökare. Löa hytta blåses ned för sista gången. Hyttan restaureras 1972.
Järnvägen mellan gruvorna i Gullblanka och Guldsmedshytta, ”Gullblankabanan” byggdes. Samma år anlades även flottningsleden mellan Gränsjön och Råsvalen. Gullblanka gruvan började brytas igen efter ett längre driftstopp
1909 Storstrejken 1909 var en arbetsmarknadskonflikt i Sverige som pågick mellan den 4 augusti och den 4 september 1909. Det var de svenska arbetsmarknadsorganisationerna SAF:s och LO:s första stora arbetsmarknadskonflikt. läs mer
1910 Den nya folkskolebyggnaden invigs på Fingerboängen i Lindesberg.
Klotens hytta i Linde socken blåses ned för sista gången.
Affären i Hammarbacken startades omkring 1910 och den första föreståndaren var Arvid Ferdinand Gustafsson. Arvid Gustafsson drev affären fram till 1929 då familjen flyttade till Danshyttan. Englunds affär i Storå drev sedan handeln i Hammarbacken som en filial med Sven Sigurd Norén som föreståndare en tid. Affären lades ner i mitten av 1960-talet.
1911 Manskören Harmoni bildas i Lindesberg
I juli månad 1911 härjade en besvärlig brand Guldsmedshyttans kolhus. Vid släckningen deltog en del av Lindesbergs brandkår, men även folk från Stockholm, Kopparberg, Stråssa, Grängesberg, Västerås och Örebro
Källa: Linde fornminnesförening årsskrift 1978. Bild inskannad från Danshytte Gårds glasplåtar.
1912 Guldsmedshytte Aktiebolag säljer Hammarbacksskogarna till Frövifors Bruk. Gruvorna vid Gullblanka, järnvägen och regleringsrätten till sjöarnas vattenflöden ingick inte i köpet. För transport av massaveden använde sig bolaget av flottleden, (Gränshytteån-Danshytteån och Hammarskogsån) till sjön Råsvalen där veden samlades i flottar, som spelades längs sjön till uppfordringsverket vid Gusselby järnvägsstation, där den lagrades och sedan per järnväg vidaretransporterades till Frövifors bruk.
1913 En ny skola byggdes 1912-1913 vid Midtjärnsbro. Den första skolan fanns i Hammarbacken, därefter en tid i Nyberget.
1914 Stor brand i Spannarboda 22-29 juli. Ortsbefolkningen och 2 000 militärer under ledning av landshövdingen arbetade med släckningen.
Nytt sjukhus invigs på Vargkullen och Lindesberg får därmed sitt första egentliga lasarett. Den så kallade Kirurgen tillbyggs 1932 åt öster.
Till höger en bild från Stråssa. Bilen är en Maxwell årsmodell 1914. Förare är Yngve Swahn, bosatt i Håkansboda, Stråssa.
Första världskriget bryter ut under sommaren 1914. Striderna upphör först i slutet av 1918
1915 Höbärgning vid Danshytte Gård
Snöploglaget passerar Danshyttan
1916 Storå kraftverk i Storån (Arbogaån) blev klart, bilden t.h. visar kraftverkets placering vid Storå Hytta.
1917 Flottning i Hammarskogsån vid Gräntjärn i början av maj.
Stora Lule älv vid Harsprånget före utbyggnaden 1918, arbetet avbröts 1922 och återupptogs 1945. Harsprånget togs idrift 1951.
1920-tal Telefonen och radion kom till Hammarbacken, Gränshyttan och Nyberget.
1921 Kyrkans ombyggnad i Lindesberg blir klar. Församlingshemmet vid Trädgårdsgatan, Lindesberg, tillkom 1932.
1922 Folkets hus byggs i Lindesberg.
1923 Sparbankshuset i Lindesberg invigs i september och där inryms stadens ämbetslokaler. Österlånggatan breddas och stensätts. Gatan döps om till Kristinavägen. Lindar planteras utmed gatans östra sida. Lindarna huggs ned 1963 vid en breddning av gatan. Stråssa gruva läggs ned. Driften återupptas på 1950-talet men läggs ned på nytt 1983.
Flottningen i Hammarskogsån upphör. Då flottningen som enligt kontraktet för förvärvet av Hammarbacksskogarna var begränsad till tiden april och maj månader, var förenad med en hel del svårigheter ansåg man det lämpligt att detta år överge transportsättet och övergå till den ”torra vägen”. Detta år tillkom Frövifors nya bruksledningen.
De närmaste två åren såddes och planterades ny skog på ca. 2 000 ha. kring Hammarbacken och Nyberget.
1925 Strejk utbryter i Stripa gruva. Strejken pågår till maj 1927 när ett nytt löneavtal antas av gruvledningen och arbetarna.
1926 flyttades Frövifors ramsåg till Hammarbacken och återuppbyggdes på en ö i Gränsjön. Den nya sågens kapacitet var ca. 13 000 stockar per år. Sågen kompletterades även med hyvleri. Gullblankabanan kom nu till användning för transport av skogens produkter, omlastning skedde vid Guldsmedshyttan.
1929 upphörde järnvägstransporterna på Gullblankabanan och man övergick till lastbilstransporter.
1930 Järnhanteringen vid Dalkarlshyttan i Lindesberg läggs ned efter 400 års verksamhet.
Frövifors AB byggde den 8,5 km långa vägen mellan Nyberget och Garphyttan och under de påföljande två åren förbättrades vägen mellan Hammarbacken och Nyberget samt nybyggdes en 3 km lång väg mellan Nyberget och Strävtorp.
1931 Gruvbrytning vid Mossgruvan i Gullblanka upphörde.
1933 Sista tåget gick på Gullblankabanan
1935 Lindesbergs nya idrottsplats, Stadsskogsvallen blir klar.
Järnvägsrälsen på Gullblankabanan revs upp. Detta år kunde man köpa en extra prima falukorv i Hammarbackens lanthandel för 1,70 kr/kg. Korven kom från Carl Larssons charkuteriaffär i Storå. Hackkorv fick man för 0,70 kr/kg.
1936-41 Gränshyttan, Hammarbacken och Nyberget fick elektricitet. I Hammarbacken hade man tidigt fått elström från en mindre likströmsgeneratorn som var placerad i den gamla sågen.
1938 Brytningen i Storgruvan i Nyberget påbörjades efter några års uppehåll.
Inför annalkande världskrig med risk för avspärrning satte man igång brytningen.
1939 Ny polis och brandstation byggs vid Norra Torggatan i Lindesberg.
Takspånstillverkning vid den gamla sågen i Hammarbacken upphörde.
Andra världskriget bryter ut. Kriget anses allmänt ha inletts den 1 september 1939 genom Tysklands invasion av Polen, på vilken Storbritannien, Frankrike och samväldet svarade med krigsförklaringar mot Tyskland.
1940 Midtjärnsbro skola läggs ner. Barnen fick nu åka till Storå, Stripa och Hagabacken.
1941 Bröderna Sandströms bygger en skidfabrik i Lindesberg
Lars Helsing som bl.a. tävlade för NAIF, Norbergs allmänna idrottsförening, gör reklam för Bröderna Sandströms spjut i början av 1940-talet.
Lars Helsings tävlingsresultat låg ofta mellan 60-67 meter och han hade många distrikt rekord ofta med spjut från Br. Sandström. Om spjuten tillverkades i Lindesberg är okänt, kanske någon känner till detta, skicka då gärna ett mail till Stefan Helsingbergslagsfoto@gmail.com
1943 Lindesbergs 300-årsjubileum firas med besök av kronprins Gustav Adolf.
Telefonnätet från Guldsmedshyttan upp till Nyberget byggs om
1945 Andra världskriget slut den 7 maj 1945. Jubel på Kungsgatan i Stockholm
1946 Utbyggnaden av folkskolan klar.
Nostalgifilm.se
1950-1973Gustav VI Adolf f.1882 d.1973
1950 Finska invandrare kom till bygden och arbetade i skogen, de fick ofta bo i de gamla torpen som hade dålig standard. Några familjer stannade kvar i bygden. Den finska invandring medförde bl.a. att en bastu byggdes i Nyberget och en vid Midtjärnsbro skola
1951 Storgruvan i Nyberget får en ny gruvlave
1953 Lindesbergs Industri AB (LIAB) startar.
Hammarbackens såg på Sågholmen läggs ner
1960 Gruvdriften återupptas i Stråssa efter att ha varit nedlagd sedan 1923.
1961 Storå nya kraftverk, klart för drift. Ligger i byn Vasselhyttan.
1964 Lindeskolans första del invigs.
1965 Affären i Hammarbacken läggs ner omkring 1964-65
1970 Domänverket, senare Sveaskog använder den gamla affärslokalen i Hammarbacken som kontor
1971 Vid kommunsammanläggningen införlivas Guldsmedshyttan, Storå, Ramsberg, Fellingsbro och Frövi med Lindesberg.
1972 Volvo (numera Arvin Meritor) startar sin fabrik i Lindesberg
1973-Carl XVI f.1946
1974 Lindesberg får en ny brandstation och två varuhus.
1977 Kraftig vårflod översvämmar Lindesberg i maj.
I Hammarskogsån var flödet 15 m³/sek, en normal vår är flödet 3 m³/sek.
I Storån, norra delen av Arbogaån, var flödet 150 m³/sek. 1 m³=1000 liter
1978 Den 7 oktober 1978 bildades en förening hos Valter Gustavsson i Nyberget med arbetsnamnet "Hembygden" som senare döptes till Hammarbackens Hembygdsförening.
Den 30 december 1978 brändes Storgruvans lave i Nyberget ner trots protester från hembygdsföreningen.
1981 Riksväg 60 (idag 50) får en ny sträckning förbi Lindesberg.
1984 Hammarbackens Hembygdsförening deltog i Sveriges hembygdsförbunds budkavle som gick genom länet.
1982 Lindesbergs nya bibliotek invigs.
1986 Lindesbergs Golfklubb inviger sin nya golfklubb vid Dalkarlshyttan.
1989 Ett nytt badhus, Vargkällan invigs i Lindesberg
1990-tal Folke Vennberg kartlägger ett 60-tal torp och förser dessa med informationstavlor. Arbetet har utförts under ca. 25 års tid och resulterade i ett häfte som Folke kallar "Hammarbackskogens boställen och brukare i gången tid". Häftet gavs ut den 6 december 2009.
1991-1992Kindlatornet byggs i Kindla naturreservat. Fyra 12 meter långa stolpar restes med hjälp av helikopter. Personal från Vattenfalls lokalkontor i Lindesberg gjorde jobbet. Sedan byggdes avsatser, trappor och räcken av ett gäng frivilliga entusiaster. Tornet står på Kindlas högsta punkt 425 m.ö.h. Från tornets övre avsats kan man i nordväst se långt in i Värmland-Dalarna och i sydöst skymtar Köping, en sträcka på ca 15 mil. I norr ser man Vindkraftparken på Fjällberget, väster om Grängesberg.
1994 Färjan och passagerarfartyget M/S Estonia förliste den 28 september under hårt väder på sin färd från Tallin till Stockholm. Av de 989 passagerare omkom 852. Antalet omkomna svenskar var 501. Man lyckades rädda 137 människor varav 51 svenskar.
1999 Den 18 september invigdes naturreservatet KINDLA. Skogen som blev naturreservat ägdes förut av Stora Enso, Trygg Hansa och Assi Domän(Sveaskog).
Bild från invigningen 1999
2009 Dataåldern har nått Hammarbackens hembygdsförening som fick en egen hemsida: http://www.hammarbacken.eu
Stefan Helsing har samlat in ca 1500 äldre bilder som digitaliserats. Databasen innehåller f.n. 5500 bilder, gammalt och nytt.
Ett exempel: Thor Berggren i Vintermossen poserar här med sin ko som användes som dragare, året är omkring 1935-40. Se mer på fotosidan
2010 Föreningen köper affärsbyggnaden av Sveaskog som nu blir Hammarbackens kafé och hembygdsgård. Vi anordnar en vandringsslinga med informationstavlor.
Sverige har nu 9 415 570 innevånare varav Lindesbergs kommun ca 23 000.
På 260 år har befolkningen ökat med 7 560 000 personer i Sverige
2011
Taket på hembygdsgården repareras med bidrag från Länsstyrelsen i Örebro och en stor arbetsinsats av ett antal medlemmar i föreningen. Hus med historia
2012
Året då mycket av Hammarbackens skogar avverkades. Den skog som nu har avverkats planterades efter 1912 då Frövifors AB köpte skogarna av Guldsmedhytte AB. Nu finns endast små fragment kvar av den gamla skogen i de fyra reservat som finns bevarade. Hur kommer framtidens skogsplantager att påverka naturens mångfald?
Konsum i Storå upphörde några dagar före jul.
Reseterminalen vid järnvägen i Storå rustade upp med busshållplast, bil och cykelparkering.
2013
2013-02-15 Storå har fått tillbaka sin affär Tempo
2015-Framtiden: Det enda vi lär av historien är att vi inget lär.
”Mycket få människor lever i dag – de flesta gör förberedelser för att leva i morgon”
Stefan Helsing